Som handledare inom Motiverande samtal (MI) möter jag många människor i hjälpande yrken tex. socialtjänst, behandlingshem, skola och sociala företag. Det är väldigt vanligt att vi pratar om svårigheterna med att hjälpa andra och hur vi som hjälpare förändras och påverkas av det jobbet vi utför. Några känslor som väcks hos hjälparna är glädje, inspiration, tacksamhet och stolthet, men tyvärr oftare frustration, skuld/skam, ilska, sorg och uppgivenhet. Här kommer några av de känlsouttalanden som jag få höra i de olika handledningsgrupper.
Hen provocerar mig oerhört mycket!
Vad arg jag blir när hen beskriver sitt barn på det sättet!
Jag tycker så synd om hen som aldrig får rätt hjälp!
Alltså, vad ska jag göra mer? Vi har gjort allt vi kunde!
Jag borde inte säga så här om personen.
Stora, starka känslor kommer fram. Och vad ska den enskilde handläggaren, socialsekreteraren, läraren, behandlaren och kuratorn göra med dessa känslor? Och hur ska jag hjälpa gruppen med dessa känslor, särskilt när jag är MI-metodhandledare.
Det är ingen lätt fråga. Jag läser just nu en bok om det som gör en hjälpare hjälpsam och jag kände mig lite lugnare i att jag gör ”rätt” i att låta mina deltagare utforska dessa känslor och tankar. Efter utforskningen diskuterar vi hur de kan bemöta personen på ett respektfullt, empatiskt och genuint sätt. Boken jag läser heter Effective Psychoterapists. Clinical Skills that improve client outcomes (2021) av Bill Miller och Terry Moyers. Boken rekommenderas varmt!
Genuinitet - kongruens och äkthet
Vad betyder det att vara genuin?
Att vara genuin innebär att hjälparens personlighet lyser igenom i sitt arbete. Hjälparen är en person, inte endast sitt yrke. Det innefattar också att vara sann mot sig själv (som hjälpare) och i relationen, eller alliansen, med den du jobbar med. Det finns två delar till genuinitet, kongruens och äkthet, som jag beskriver nedan.
Kongruens | Äkthet |
|
|
Exempel- Att känna negativa känslor för en klient Att provoceras av en klient under samtalet.
Istället för att fokusera på den andra (”gud vad jobbig hen är” eller ”denna person har ett kvinnoförakt”, mm) så behöver vi först vända blicken inåt.
Att kunna känna igen och acceptera negativa känslor för personer vi arbetar med är första steget i att förmedla empati och äkthet.
Att ha koll på hjälparens inre upplevelse är en av anledningar som terapeuter/hjälpare går i egen terapi eller att det finns tillgång till handledning. | Exempel- Att känna negativa känslor för en klient Förmedla inte frustrationen genom att säga - "just nu känner jag mig provocerad av det du säger."
Varför inte? För att även om detta är rak och tydligt så förmedlas ett dömande utifrån mitt perspektiv och tyckandet. Dessutom kan det väcka motstånd hos personen som kan känna sig anklagad.
Istället kan man förmedla en vilja att förstå de djupare processerna som sker i samtalet/alliansen tillsammans med personen. Detta gör att alliansen stärks och steg tas framåt. Bjud personen in till din inre upplevelse genom att utforska vad hen upplever på ett mer allmänt sätt.
|
Sammanfattningsvis innefattar genuiniteten både kongruens (att känna igen och acceptera din inre upplevelse) och äkthet (att tydligt förmedla din upplevelse med empati) (Watson, Greenberg & Lietaer, 1998).
Är du genuin i dina samtal med andra människor?
Tack för att du läste mitt blogg!
Jennifer
Referenser
Miller & Moyers (2021). Effective Psychoterapists. Clinical Skills that improve client outcomes. New York: Guilford Press.
Watson, J.C., Greenberg, L.S., & Lietaer, G. (1998). The experiential paradigm unfolding: Relationships and experiencing in psychotherapy. In L.S. Greenberg, J.C. Watson & G. Lietaer (Eds.). Handbook of experiential psychotherapy (pp.3-27). New York: Guilford Press.
Bình luận